Idag blir lite annorlunda än vanliga dagar. Eftersom påsen redan talat om för oss exakt vad blandningen innehåller (jag har tjuvkikat i häftet, förlåt!), och eftersom den innehöll så lite te att det bara räckte till en kopp blir det lite kortare än vanligt. Jag hoppas att ni, kära läsare, kan förlåta mig för det. Dessutom vet vi ju redan vad undertecknad tycker om dagens två smaker.
Doften av det torra teet är oväntat svag. Både Earl Grey och lapsang brukar ha ganska påtagliga, om inte påträngande, dofter, så jag hade väntat mig något klart kraftigare. Även det bryggda teet luktar rätt svagt, men så fort vätskan träffar tungan känner jag mig som hemma. Det smakar annorlunda än mitt vanliga Earl eller lapsang, liksom rundare, men ändå bekant. Det är friskt utan att vara särskilt fruktigt alls, med en tydlig beska, precis som jarlen brukar smaka, men också med något dimmigt, rökigt i botten som ger smaken lite mer komplexitet. Jag skulle säga att namnet på teet är väl valt. Krutigt är precis vad det smakar. Som om en bryggt te på lukten av gamla ettöressmällare. Jag gillar. Men det var det väl egentligen aldrig någon tvekan om att jag skulle göra. Mitt smaksinne är alltför hårt inställt efter dessa smaker för att det skulle bli något annat än två tummar upp i dag. Dock ska sägas att den här blandningen har en klart mer krävande smak än de teer jag vanligtvis dricker. Det är varken något positivt eller negativt, utan något som gör att det är ett te jag skulle bruka annorlunda. Lite som skillnaden mellan ett gott öl och en god whisky. Det senare är inte "bättre" per definition än det förra, men en dricker det inte till maten precis. Snarare något en kommer hem och njuter för dess egen skull en lugn stund innan dagen är till ända. Ungefär som jag har gjort nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar