22 december - Hibiskus

Blint intryck
Lukten av den torra varan är söt, nästan övermogen, tomatsås. Den sticker snabbt i näsan om en drar in för mycket och jag är inte så säker på att jag tycker det luktar gott ens. Det här ska bli mycket spännande.

Under bryggning. Vattnet nysspåhällt.

Efter bryggning vill jag påstå att det luktar rödbeta och kanske rent av lite morot. Någon form av blandning av rotfrukter i alla fall. Smaken är väldigt stark, såpass att det nästan tar emot att dricka faktiskt. Eftersom det inte finns något faktiskt te i dagens blandning blir det dock inte så där äckelbeskt som te blir om en har bryggt det för länge. Däremot är smaken rejält sur. Jag kan inte låta bli att undra om jag lät blandningen dra för länge, men föreställer mig också att om jag hade fegat skulle den bara ha smakat urvattnat i stället. Det här är vad det ska smaka, och jag kan inte påstå att det är särskilt gott.

Innehåll
Hibiskus. Brygg vid 100 grader.

Vi gör, för empirins skull, en till kopp, och försöker brygga den lite försiktigare, så får vi se vad resultatet blir.

Efter att blandningen dragit någon minut.

Resultatet blev likadant. Drycken luktar rödbetsskal och blast (ni vet de där delarna av rotfrukter som en kastar för att de inte är en del av själva frukten som en äter?), ser ut som när en kissar efter att ha ätit rödbetor, och smakar bara sura rotfrukter. Jag försöker verkligen hitta något att gilla i drycken, men det går inte. För första gången i kalendern bestämmer jag mig för att hälla ut merparten av en kopp, för jag har ingen lust alls att dricka upp det här.